diagram, textsegment, rstexempel, och ljudeffekter. Trots en blandad, ordnad form av olika komponenter skulle dessa endast vara till begrnsad nytta fr en potentiell anvndare. ven om objekten var lnkade till ngon form av Web av okopplade objekt skulle mnga anvndare inte vara motiverade att anvnda och upptcka virr varret av information som givits dem. Drfr br man erbjuda effektiva och belnande(rewarding) stt fr anvndaren att navigera sig igenom materialet. De br ven f bestmma sin egen vg igenom materialet, om de s nskar. Direktrer och ledare krver motiverade berttelse om nyttan MDI kan ha i deras affrsverksamheter. Utvarna dremot r mer intresserade av hur man designar bttre system. De spenderar troligen mer tid med systemet och anvnder sig troligen av tv ”modes” av interaktion; till att brja med vill de upptcka den tillgngliga informationen fr att f en bred frstelse om MDI-frgor; senare krver de direkt tkomlighet fr specifika delar av kunnandet fr att bist med problemlsande aktiviteter. Systemet mste drfr presentera sitt innehll p olika stt s att anvndaren kan bestmma sin egen vg fr att uppn sina ml.Ur anvndarens perspektiv kan navigerandet genom ett hypermediesystem vara skrmmande p flera stt. Drfr mste designern gra tv saker; hjlpa anvndaren att skapa mentala modeller (kap 6) av informationsstrukturen, och erbjuda passande verktyg som tillter anvndaren att navigera i det konceptuella utrymmet som de sjlva vill.Fr att bist med frstelsen i ett fall av navigation har en metafor av en ”tryck tidning” skapats som alla anvndare av systemet skall frst. Metaforen ger allts naturlig information till anvndaren som t ex paragrafer, berttelser, kolumner, sektioner etc. De enkla navigerandet i tidningsmetaforen bygger p sidnumrering, frstrkt numrering av diagram och illustrationer, och referenser i slutet av artiklar. Referenserna anvnds indirekt d en artikel refererar till en annan genom sidnummer. Innehllsfrteckningen r...
