pverkas, den i vilken man ser resultatet av den experimentella observationen (ofta output). Det r den som mts. Den oberoende variabeln (tex lder) ska frbli opverkad av den beroende variabeln (tex skicklighet att skriva maskin), men den beroende variabeln frvntas bli pverkad av den oberoende variabeln.Man mste veta hur man ska mta den beroende variabeln, tex antalet misstag i maskinskrivning.(Innan mste man besluta exakt vad ett misstag kan vara). Viktiga krav p beroendemttet r reliabilitet och validitet. Man ska se till att mta rtt saker med giltigt mtt. Beroende p skalnivn, tex ordinalskala, nominalskala, intervallskala och kvotskala kan olika statistiska mtt anvndas.Urvalet av deltagareMan mste vara noga vid urvalet av deltagare s att man undviker biasis (snedeffekter). Helst br det vara ett obundet slumpmssigt urval (OSU). Tv grupper br allts ha likartad sammansttning vad gller fps egenskaper som tex lder, kn, datavana och utbildning (om de ska gra ngon form av dataexperiment). Experimentell designOberoende frsksperson designEn grupp fp kallas till experimentet och delas sedan slumpmssigt in i grupper som fr genomfra experimentet under olika frhllanden.Matchad frsksperson designHr matchas fp i par. Tex en man och en kvinna bildar ett par (fr att undvika sned knsfrdelning). Sedan frdelas paren slumpmssigt till ngon av experimentgrupperna.Upprepad mtnings designVarje fp deltar i bda grupperna, dvs fp utfr frst frsket utan manipulerad oberoende variabel och drefter en gng till med manipulerad oberoende variabel. Risken hr r att man kan lra sig frn ena gngen till den andra, bli trtt eller uttrkad och drfr prestera olika vid de bda tillfllena. Detta kallas confounding eller inlrningseffekter. Risken fr confounding minskar om man gr omvnd presentationsordning: halva gruppen fr frst utfra frsket med manipulerad oberoende variabel och andra halvan fr brja med icke manipulerad oberoende variabel Experimentell effekt kallas en frndring i de...
