t programmet. Det kan handla om brister i affordance eller genomskinlighet (se kap 1 och 13, Donald Norman). Enktunderskningar kan fnga upp sdana brister i ett tidigt skede.S k benchmarks erbjuder ett delvis vetenskapligt synstt. Underskningsledaren har kontroll ver vissa parametrar, och noterar hur olika variabler inverkar. Man lgger stor vikt vid att data behandlas korrekt rent statistiskt (se vidare kap 31). Den interpretativa (tolkade) evalueringen har ett mer humanistiskt perspektiv; man har lnat en del frn etnografin, vilket i sin tur hr hemma inom antropologin. Man gr en participativ (deltagande) och kontextuell utvrdering (beror p sammanhanget). Datainhmtningen sker p ett mer informellt n vid de andra metoderna.Vid den prediktiva (frutsgande) evalueringen lter man en expert utvrdera en specifikation, lgnivprototyp, attrapp eller liknande (se vidare kapitel 33).PilotstudieInnan man gr en breddunderskning kan det vara ett bra beslut att frst gra en mindre s k pilotunderskning. Frdelarna med en sdan r:Underlttar; lttare att korrigera monumentala fel infr en strre studie.Tekniken fr datainhmtningen kan finslipas.En generalrepetition dr misstag r tilltna.SammanfattningFormativ evaluering ger information till programutvecklaren. Summativ evaluering r ett slags utvrdering av den frdiga produkten.Evalueringen sker i ett ndamlsenligt sammanhang av en anvndare som ngorlunda vl motsvarar en genomsnittlig anvndare.Evalueringen kan genomfras nr som helst i programutvecklingscykeln.Fyra olika anledningar: jmfra olika design, verklighetsanpassning, mlinriktad systemutveckling och anpassning efter internationella standarder.Fem olika klasser av evalueringsmetoder: observation/vervakning, experimenterande/benchmarking, enkter, tolkning (interpreting) av olika situationer samt frutsgande (predicting usability).Registrering sker med video, audio eller datalogger, men situationerna varierar.Pilotstudien, en mindre studie som grs fr att trimma in pr...
