r ger kvalitativaExperiment och UE (? sid 694)Experiment r kvantitativa, benchmarking r kvalitativtTolkandeKvalitativa dataFrutsgandeKvantitativa dataPraktiska vervgandenNgra viktiga begrnsningar som mste tas med i berkningen r:Frnvaron av specialutrustning fr evaluationenBristen p specialistkunskap, t ex statistiska kunskaperTidsbegrnsningar vad gller utfrande av antingen insamling eller analys av dataTillgng till anvndare (om de behvs) och systemetOBSERVERA att mnga av dessa r relaterade till kostnader. En budget kan vara i sin ordning att framstlla.vning sid 695 (ls den i boken)Tabell 34.3 ger en bra verblick av skillnader mellan metoder.Tabell 34.4 Ngra frdelar och nackdelar med de olika metodernaMetodFrdelNackdelObservation och vervakningBrett applicerbar, belyser Kan pverka anvndarnas beteendesvrigheterExperiment och benchmarkingGer resultat som styr designenKrver dyra faciliteterSamla anvndaruppfattningarBilligKan ge lg svarsfrekvensTolkandeAvsljar vad som verkligen hnderKrver sociologisk expertis”p fltet”FrutsgandeDe flesta former krver inte ett Vissa former har ”trngt” fokusfungerande systemValiditetMter jag rtt saker? Vid val av metod mste jag vlja en metod som fr fram den/de aspekter jag vill ha svar p.Reliabilitetr jag sker p att mina resultat verkligen verensstmmer med verkligheten?Fr att mta antal knapptryckningar, mste jag ta reda p hur mnga knapptryckningar anvndaren gr i vanliga fall och sedan mta skillnaden. Att bara mta antal skulle hr inte ge samma resultat om jag gr om mtningen, med andra anvndare.Snedvridning i resultatDet finns i huvudsak tv kllor till snedvridning av resultat:Selektiv datainsamlingManipulation av evalueringssituationenI selektiv datainsamling analyseras bara delar av materialet. T ex vid en expertutfrgning kan experterna frgas av tidigare erfarenhet och kunskapsniv.Manipulation av situationen kan t ex gras av frsksledaren, som medvetet eller omedvetet styr anvndarna t ett ...
